Alla behövs i arbetet för att förebygga självmord

Mitt uppdrag handlar om att förverkliga en nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, om psykisk hälsa och suicidprevention till konkret, lokalt arbete, säger Sara Gigja.

Grunden i arbetet är helt i linje med vad den nya socialtjänstlagen går ut på som träder i kraft i juli i år. Det handlar om att kommunerna ska vara mer tillgängliga, arbeta än mer kunskapsbaserat och mer förebyggande. Saras arbete utgår från en bred syn på att arbeta för bättre psykisk hälsa och suicidprevention, där allt från vård till fysisk miljö och gemenskap spelar lika stor roll. Just nu pågår en kartläggning av nuläget. Parallellt med det är framtagandet av kommunala handlingsplaner i fokus, där representanter från olika aktörer och verksamheter deltar i föreläsningar och workshops.

En viktig del i arbetet är att fler förstår sin roll för att arbeta med psykisk hälsa och att förebygga självmord. Vi behöver också öka förståelsen för att suicidprevention är ett gemensamt samhällsansvar, där alla behövs. Och viljan att arbeta förebyggande finns. Det är en kraft att ta vara på, berättar Sara Gigja.

Sara lyfter att alla verksamheter, oavsett storlek eller inriktning, har en viktig roll i att skapa tryggare miljöer där människor mår bättre och där liv kan räddas. Genom att sprida kunskap om hur den fysiska miljön påverkar självmordsrisken kan det göra verklig skillnad. Forskning visar tydligt att enkla åtgärder, som fysiska hinder på utsatta platser, kan rädda liv. Det handlar inte bara om att förebygga – det handlar om att visa omtanke, ansvar och medmänsklighet.

Vi vill stötta verksamheter att ta steget, att bli mer medvetna om sitt ansvar och sina möjligheter i det förebyggande arbetet. Det finns många sätt att bidra på och tillsammans kan vi skapa en miljö där fler får chansen att leva vidare, säger Sara.

Samtalsklimatet kring psykisk ohälsa behöver också förändras. Många vågar fortfarande inte fråga hur någon verkligen mår av rädsla för att göra fel.

Men det är precis tvärtom. Att våga fråga kan vara livsavgörande. Det är naturligt att ställa den frågan och det är inte bara specialister som ska förväntas göra det. Vi behöver också bli bättre på att känna igen tecken på psykisk ohälsa inte bara bland de närmaste utan även på arbetsplatser, precis på samma sätt som vi lärt oss känna igen tecken på stroke eller hjärtinfarkt. Det är inte farligt att prata om psykisk ohälsa och självmord, det är livsviktigt. Alla behövs i det arbetet och alla kan göra skillnad, avslutar Sara Gigja.

Vill du veta mer om Vellinge kommuns arbete med att anpassa till den nya socialtjänstlagen kan du läsa vad Nancy Diaz Afzali, utvecklingsledare säger:

Ny socialtjänstlag ska göra det lättare att få stöd från Vellinge kommun, 2025-06-04 - Vellinge.se

Publicerad:

11 juni, 2025