Hoppa till innehåll

Många faror lurar för Falsterbonäsets groddjur

Falsterbohalvön har en unik miljö som passar flera groddjursarter extra bra, men det finns många faror som lurar för de fridlysta små varelserna. Förändrade trafikmönster, torka och sjukdomar är några exempel på hot. – Vi har ett ansvar för att se till att de blir kvar, säger biologen Jan-Åke Hillarp i samband med att Vellinge kommuns satsning på en groddjurspassage står klar.

Nyligen invigdes den nya groddjurspassagen som går under den intensivt trafikerade Västra Halörsvägen i Skanör. Det är Vellinge kommuns första ”grodtunnel” som ska skydda groddjurens vandringar mellan vattenhålen på respektive sida om vägen.

Den har redan visat på effekt. En vårmorgon för något år sedan räknade jag till 58 överkörda djur på en sträcka av 100 meter. Nu har jag ännu inte sett ett enda överkört djur här, säger biologen Jan-Åke Hillarp, som bor i närheten.

Det var förskräckelsen av att under de dagliga hundpromenaderna tvingas se det ena tillplattade groddjuret efter det andra som föranledde initiativet till passagen.

Det var massaker på groddjur här på vägarna. Det var rent slipprigt och jag klarade inte riktigt att se det och sedan läste jag i tidningen att andra kommuner gjorde allt möjligt för grodor och andra djur. Då tänkte jag att jag tar tag i Carina (Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande) och på den vägen är det, säger Birgitta Hillarp, som är gift med Jan-Åke.

parethillarp.JPGBirgitta och Jan-Åke Hillarp uppmärksammade problemet med överkörda groddjur under sina dagliga hundpromenader.

Falsterbohalvön är en i det närmaste unik plats för groddjuren i Sverige. Åtta av tretton svenska arter kan upptäckas i området. Samtliga svenska groddjur är fridlysta och många av dem är oerhört sällsynta, vilket motiverar ansträngningarna och satsningarna av Vellinge kommun för att bevara populationen.

Falsterbonäset är extremt låglänt och uppbyggt i ett sandområde med fossila och subfossila dynor. Mellan de här områdena samlas vatten. Grundvattnet är redan väldigt högt och därför blir det mycket dammar. Under normala år regnar det 500 millimeter och då klarar sig groddjuren bra i den här miljön, berättar Jan-Åke Hillarp.

Det är dock inte under alla år som regnmängden når upp till det normala. Under de senaste fem åren har det varit torrare, särskilt under sommaren, vilket direkt påverkar beståndet i negativ riktning.

Framför allt för de allra vanligaste arterna, vanlig groda och vanlig padda. Vattensalamandrarna kan man säga ”översomrar” när det blir sådana somrar. De kryper ner där det är lite fuktigare, det kan vara sorkgångar och under stenplattor i skuggan på nordsidan. De blir inaktiva och det betyder att de inte kan sätta ägg nästa år eftersom de inte kan äta upp sig. Därför behövs en och annan regnig sommar. Sedan blir de väldigt gamla, vissa groddjur säkert bortåt 30 år gamla, och de växer hela livet. Ser ni riktigt stora exemplar så är de gamla.

carinaobirgitta.JPGKommunstyrelsens ordförande Carina Wutzler (M) i samspråk med initiativtagaren Birgitta Hillarp i samband med invigningen av den nya groddjurspassagen under Västra Halörsvägen i Skanör.

Jan-Åke Hillarp har följt utvecklingen på Falsterbonäset i över 60 år. I takt med att befolkningen i området mångdubblats och levnads- och trafikmönster har förändrats har tillvaron för groddjuren blivit allt jobbigare. Många områden som använts för övervintring och många dammar har förvunnit. Lägg därtill svampsjukdomar som ger sig på både salamandrar och stjärtlösa groddjur, så inser man att det finns många olika faror som lurar.

De har det extremt problematiskt och då gäller det att ordna så att de överlever, skapa lekvatten som är en förutsättning för att de ska kunna fortplanta sig och skapa trygga vägar till vinterområdena och jaktområdena och skapa skydd för dem för vintern. Om man har bra områden med skydd så är det viktigt att säkerställa dem och även bygga nya.

Inte nog med att Falsterbonäset bjuder på åtta groddjursarter, varav Grönfläckig padda och Strandpadda är bland de mest ovanliga, en nionde art finns i östra delarna av Vellinge kommun – den mycket sällsynta lökgrodan.

Vi har ett ansvar för att se till att de blir kvar.

dammbarn2.JPGElever från Skanörs skola och Skanörs förskola deltog i invigningen av den nya groddjurspassagen. Efter invigningen fick barnen i uppgift att studera djurlivet i dammen intill.

Jan-Åke Hillarp berättar att det till exempel jobbats en hel del med att få golfklubbarna anpassa sitt arbete så att det inte stör groddjuren. Bland annat har gräsklippningar senarelagts på morgonen för att inte störa groddjursvandringarna när det är fuktigt av daggen och golfbollsletandet i vattendrag får stå tillbaka när paddorna lägger rom.

Det har gjorts ett antal sådana insatser och nu kommer detta till som är otroligt positivt. Det är den första grodtunneln. Vi har ett par förbipassager vid Bäckatorget vid busshållplatserna, sedan behövs det fler, säger Jan-Åke Hillarp.

Publicerad:
26 april, 2023
Fakta Groddjurspassagen

Groddjurspassagen är en tunnel under Västra Halörsvägen i Skanör. Den består även av barriärer och ledarmar längs med vägen. Syftet är att trygga groddjurens vandringar mellan vattnen på båda sidor om vägen och skydda groddjuren på Falsterbohalvön.

Finansiering: Vellinge kommun och Länsstyrelsen Skåne (inom ramen för Lokala naturvårdssatsningen LONA) har bidragit till projektet med vardera 440 000 kronor.

Groddjur på Falsterbohalvön: Dammgroda (även kallad Ätlig groda), Vanlig groda, Åkergroda, Vanlig padda, Strandpadda, Grönfläckig padda, Mindre vattensalamander, Större Vattensalamander (i de östliga delarna av Vellinge kommun finns även Lökgroda).