Hoppa till innehåll

Funderar du på vad du ska göra efter gymnasiet?

Idag öppnar ansökan för vidare studier efter gymnasiet. Vi har träffat studie- och yrkesvägledare Catja (Cathrine) Wallmark från Sundsgymnasiet som hjälper oss reda ut de vanligaste frågorna och delar med sig av sina bästa tips.

Studera vidare, arbeta eller ta ett sabbatsår för att resa? Högskola, universitet eller yrkeshögskola? Frågorna kan vara många för dig som är sistaårselev på gymnasiet.

Hur upplever du att eleverna tänker när de söker sig vidare?

Man brukar se en mognadsprocess genom de tre åren på gymnasiet. Pratar man med årskurs 1 har de flesta ingen aning om vad de vill arbeta med men de vill helst ha ett arbete där man tjänar mycket pengar och gärna att man får styra det mesta själv, till exempel med ett eget företag, men man vet dock inte riktigt vad det innebär att driva ett företag och vad man skall göra i företaget. När de väl skall göra sitt val till högskolan i årskurs 3 så upplever jag att majoriteten väljer efter sitt intresse och det som dem tycker om att göra.

Vilka är de vanligaste yrkena du upplever att eleverna söker till?

Civilingenjör, ekonom, beteendevetare, socionom, psykolog, jurist skulle jag säga är bland de vanligaste utbildningarna.

Inom vilka yrken kommer det finnas mest jobb framöver?

Här kan det vara bra att titta på till exempel Arbetsförmedlingens hemsida och se vad deras prognoser säger. Just nu är det fortfarande brist inom bland annat vårdyrken, sjukvård, förskolelärare och ingenjörer. Man kan se att det är ganska mättat på arbetsmarknaden med att jobba i butik och handel. Samhället har förändrats och gått över mer till det digitala.

Studera vidare direkt efter studenten eller inte?

Jag upplever att majoriteten vill studera vidare direkt efter studenten, men det är också en del som väljer att istället jobba eller resa något år. Eller kanske man går en fristående kurs på universitet/högskola för att känna av hur det är att studera på universitetet innan man påbörjar ett helt program. Det är viktigt att utgå ifrån sig själv. Är man skoltrött och inte vet vad man vill göra, så är det klokt att vänta innan man börjar studera. Dock är det jätteviktigt att man har en sysselsättning. All arbetserfarenhet är bra erfarenhet!

Finns det en risk att börja jobba direkt efter studenten i stället för att studera vidare?

Vissa resonerar absolut som så att det kan bli svårt att sätta sig i skolbänken igen efter att ha arbetat, och att det kan vara svårt att gå över från en fast inkomst till att ta studielån. Jag tror att man måste se till vad man känner är rätt just nu, i den period man befinner sig just då. Vad är det bästa för mig just där jag är nu? Är man inte redo att börja plugga så är det kanske bättre att vänta för att resultatet skall bli så bra som möjligt. Sanningen är trots allt den att man kan börja plugga när som helst, i vilken ålder som helst och man kan också byta bana helt och utbilda sig på nytt.

De flesta väljer att studera ett färdigt program, men det finns även de som väljer att läsa fristående kurser för att kunna ta ut en examen. Hur fungerar detta egentligen?

För att kunna ta ut en generell examen inom ett område behöver man ha läst ett visst antal poäng i sitt huvudämne. Min rekommendation är att ta kontakt med en studie- och yrkesvägledare på det aktuella universitetet för att se vilken examen man kan plocka ut samt vad som krävs. Vissa yrken har skyddad titel och kräver att man har gått ett visst program. Med andra ord; vissa yrken kan man inte sätta ihop själv. Man kan till exempel inte läsa fristående kurser och ta ut en läkarexamen, utan då ska man ha gått läkarprogrammet. Detsamma gäller till exempel civilingenjör.

Att sätta ihop kurser själv är ett friare sätt, men det kräver också mycket mer ansvar eftersom man måste ansöka till varje kurs och varje termin, hålla reda på alla kurser och poäng. Väljer man ett program så får man allt som ett paket.

Universitet, högskola eller yrkeshögskola. Vad är skillnaden?

Det är ingen större skillnad på universitet och högskolor, däremot så skiljer sig yrkeshögskolor. Utbildningar på en yrkeshögskola är kortare (1 eller 2 år) än högskoleutbildningar som vanligtvis är på 3–5 år. Mycket enkelt förklarat så kan man säga att en utbildning på en yrkeshögskola är smalare och mer inriktad på ett specifikt område. Alla yrkeshögskolor har också praktik, LIA - Lärande i arbete. Yrkeshögskolor är mer förankrade till arbetsmarknaden på så sätt att de endast får lov att starta sin utbildning om det finns ett behov av yrket på arbetsmarknaden. En utbildning på universitet är bredare och man får oftast djupare kunskaper inom ämnet. Sen är det ju så att vissa yrken kan man inte utbilda sig till på en yrkeshögskola, till exempel socionom. En universitetsutbildning ger större möjligheter till fortsatta studier så som forskning.

En summering; dina fem bästa tips:

  1. Våga testa dina drömmar. Är det detta jag känner för att göra? Är det detta jag vill?

  2. Våga erkänna för dig själv om det blev helt fel och välj något annat i stället.

  3. Gör ditt eget val utifrån ditt intresse och vad du känner skulle bli bra för dig. Försök att lyssna på ditt inre och våga stå emot yttre påverkan. Om du läser något du egentligen inte tycker är roligt, så kommer du troligtvis inte vilja arbeta med det sen.

  4. Var inte rädd för att flytta till en annan stad för en utbildning som du gärna vill gå.

  5. Om du behöver ta studielån så se det som en investering i dig själv och din egen utveckling.

Hitta din utbildning

Publicerad:
15 mars, 2023