Hoppa till innehåll

Faktabank

I vår faktabank hittar du förklaringar på vanliga ord och begrepp som används när du ska söka lov eller anmäla att du ska bygga nytt, ändra eller riva.

Anmälan
Åtgärder som inte behöver bygglov kan behöva anmälan, enligt plan- och byggförordningen eller plan– och bygglagen.

Attefall
Du får uppföra en eller flera Attefallshus i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus. Byggnaderna får ha en total byggnadsarea om 25 kvadratmeter. Den högsta höjden från medelmarknivå till taknock får vara högst 4,0 meter. Ett Attefallshus kan exempelvis vara ett förråd, gäststuga eller garage. Om ett Attefallshus placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande.

BBR Boverkets byggregler
BBR innehåller preciserade regler för utformningskrav, tekniska egenskapskrav och tomtkrav.

Byggherre
Byggherre kallas den person som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, bygg­nads-, rivnings- eller markarbeten. Oftast äger byggherren själv fastigheten. Som byggherre har du fullt ansvaret för att byggnaden eller anläggningen uppfyller de lagar och regler som gäller. Du ansvarar också för att kontrollera byggandet under hela processen.

Bygglov
Bygglov är en del i den process som ger tillstånd att bygga eller genomföra projekt.

Bygglovsbefriade åtgärder
Se attefall

Byggrätt
Byggrätten anger ur många antal kvadratmeter som kan bebyggas på fastigheten och regleras i fastighetens detaljplan. Byggrätten för din fastighet är viktig om du planerar att göra en tillbyggnad, bygga ett garage eller liknande.

Byggnadsarea (BYA)
Den area som en byggnad upptar på marken inklusive utstickande delar som väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark såsom taksprång, balkong, burspråk, skärmtak etc. Balkong och altan lägre än tre meter över marknivån räknas som byggnadsarea.

Byggnadshöjd
Byggnadshöjden definieras som höjden från markens medelnivå upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning in mot byggnaden berör byggnadens tak. Det innebär att för hus med takvinklar upp till 45 grader räknas byggnadshöjden upp till ovansidan av taket i höjd med fasaden. Skorstenar och master räknas inte med.

Detaljplan
En detaljplan är en plan som bestämmer vad ett begränsat område ska användas till och vilken byggrätt en fastighet har. Detaljplanen är demokratiskt framtagen och är ett juridiskt bindande dokument.

Fastighet och fastighetsbeteckning
All mark i Sverige är indelad i fastigheter som har en särskild beteckning inom kommunen (namn och nummer), till exempel Vellinge Skanör 5:333. Gränserna för en fastighet kan bara ändras genom beslut av Lantmäterimyndigheten, så kallad fastighetsbildning.

Förhandsbesked
Syftet är att du som planerar ett bygge i områden som saknar detaljplan ska kunna få ett första besked innan du söker bygglov. Du kan då med större trygghet fortsätta din projektering och ta fram ritningar och dokument. I förhandsbeskedet bedömer kommunen om platsen är lämplig att bygga på. Om kommunen är positiva till förslaget, skickas handlingarna ut till berörda fastighetsägare, grannar, som har rätt att tycka till om planerna.

K-märkt
K-märkning används för att utmärka särskilt kulturhistoriskt värde på enstaka hus eller bebyggelse som ska skyddas. Begreppet används inte längre i byggande och planering men hörs ofta i folkmun. Dagens motsvarighet inom planering är beteckningen Q eller q i detaljplaner. Det kulturhistoriska värdet kan finnas även om det inte är bestämt i en plan.

Komplementbyggnad
En komplementbyggnad är ett mindre hus, exempelvis ett garage, ett växthus eller en carport. Du behöver vanligtvis söka bygglov för att få uppföra en komplementbyggnad men vissa undantag finns.

Kontrollansvarig
Den kontrollansvarige ska medverka till att ditt projekt uppfyller kraven i bygglagstiftningen. Den kontrollansvarige ska bland annat hjälpa dig att ta fram ett förslag till kontrollplan. Den kontrollansvarige ska också se till att kontrollplanen följs, vara med vid det tekniska samrådet, besiktningar och andra kontroller samt skriva ett utlåtande som ska vara underlag för byggnadsnämndens slutbesked.

Kontrollplan
En kontrollplan är ett dokument som beskriver vilka kontroller som behöver utföras i ett bygg- eller rivningsprojekt och vem som ska utföra dem. Du som ska bygga lämnar in ett förslag till kontrollplan. Vid mer omfattande åtgärder krävs en kontrollansvarig som då även ansvarar för kontrollplanen.

Lov
Det finns olika sorters lov - bygglov, rivningslov och marklov:

Markplaneringsritning
En markplaneringsritning visar hur marken planeras med utfyllnader, schaktningar, murar och andra åtgärder.

Nybyggnadskarta
Det är en handling som upprättas i samband med ny- eller ombyggnad av byggnader och är en del av underlaget vid ansökan om bygglov.

Plan- och bygglagen (PBL)
Plan- och bygglagen (PBL) reglerar planläggning av mark och vatten och bestämmelser kring byggande.

I plan – och bygglagen kan du exempelvis läsa om regler för bygglov, marklov och rivningslov. Det är plan – och bygglagen som bland annat styr vilka förutsättningar som bör finnas för att bevilja bygglov. Lagen trädde i kraft den 2 maj 2011.

Plan- och byggförordningen (PBF)
Plan- och byggförordningen innehåller bland annat definitioner av byggnadshöjd och begreppet våning, krav på teknisk utformning och på egenskaper, regler för bygglov för anläggningar och skyltar samt regler för anmälan och byggsanktionsavgifter.

Planritning
En planritning visar byggnaden ovanifrån (ett horisontellt snitt) med rumsindelning, dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner, med mera. Varje våning visas separat, till exempel entréplan, övre plan och källarplan.

Prickmark
På detaljplanens karta finns ofta områden som är markerade med prickar. Vanligtvis betyder det att marken inte får bebyggas.

Rivningslov
Du måste ha rivningslov för att riva en hel eller delar av en byggnad inom planlagt område. För områden med områdesbestämmelser kan kommunen bestämma att rivningslov krävs. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det aldrig rivningslov.

Samfällighet
En gemensamt ägd och förvaltad mark för till exempel en by eller för ett antal fastighetsägare, som samverkar för att tillgodose gemensamma behov. Samfälligheten kan gälla vägar, vatten, avlopp, jakt- och fiskevård och liknande.

Sektionsritning
En sektionsritning visar en genomskärning igenom en byggnad och visar golv, bjälklag, tak, skorsten, med mera.

Servitut
Ett servitut ger en fastighet rätt att utnyttja en annan fastighet på ett visst sätt. Det kan till exempel gälla rätt till utfartsväg eller att dra fram ledningar på annan fastighet. Servitut kan bildas vid förrättning eller genom privata avtal. Servitut är inte tidsbegränsade. Frågor kring servitut besvaras bäst av Lantmäteriet.

Slutbesked
Ett slutbesked är ett beslut från kommunen att byggnader och anläggningar som fått startbesked nu får tas i bruk och användas. Innan dess får inte byggnaderna användas.

Startbesked
Startbesked är ett beslut från kommunen om att åtgärder eller byggen som behövt bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan får påbörjas. Vid enkla byggen skickas startbeskedet ut i samband med själva bygglovet. I annat fall behöver du ansöka om startbesked.

Strandskyddat område
Strandskyddet finns för att bevara allmänhetens friluftsliv och för att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla. Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten och gäller samtliga stränder vid hav, insjöar och vattendrag oavsett storlek. Om ditt hus ligger inom strandskyddsområde behöver du troligtvis ansöka om dispens från strandskyddet om du ska göra några ändringar på din fastighet.

Tillbyggnad
Som tillbyggnad räknas allt som ökar byggnadens volym. Det är tillåtet att utan bygglov göra en tillbyggnad på högst 15 kvadratmeter på ett en- eller tvåbostadshus, en så kallad Attefallstillbyggnad. Dock behövs en anmälan.

Tomtgräns
Gränsen där din tomt slutar och din grannes börjar. Du kan även gränsa till allmän platsmark eller gata.

Tillgänglighet
Nya byggnationer ska vara tillgängliga och användbara för personer med rörelse- eller orienteringsnedsättningar. Även nyanlagda tomter ska kunna användas av dessa personer. Syftet är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Dessa regler gäller även för dig som ska uppföra eller ändra i din privata fastighet, trots att du inte själv har någon rörelse- eller orienteringsnedsättning. I Boverkets byggregler, BBR, framgår de krav som ställs på byggnader. Du kan även hitta mått i Svensk standard (SIS).

Översiktsplan
Plan- och bygglagen kräver att det finns aktuella översiktsplaner. En översiktsplan tas fram i dialog med länsstyrelse och andra myndigheter och organisationer som har intressen i området – i ett så kallat samråd. Planen anger hur kommunen på lång sikt tänker använda olika mark- och vattenområden och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. En översiktsplan kan visa om områden är tänkta för industri, bostadsområden, parker och friluftsområden. Planen ses över och prövas varje mandatperiod så att den fortfarande är aktuell. Planen är inte juridiskt bindande.

Publicerad:
24 oktober, 2018
Senast uppdaterad:
14 december, 2018