Vanliga frågor och svar om ensamkommande barn

Här kan du ta del av de vanligaste frågorna och svaren om ensamkommande barn.

Vilka är ensamkommande barn?

Svar: Ett ensamkommande barn är en person som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare.

Hur många ensamkommande barn tar Vellinge kommun emot?

Svar: Vellinge har sedan de började ta emot ensamkommande barn 2009 tagit emot 182 ensamkommande barn. Av de 182 barnen och ungdomarna tog Vellinge emot 113 under 2015.

Hur fungerar ett hem för ensamkommande barn?

Svar: Ett HVB (HVB står för hem för vård och boende) och ska i möjligaste mån likna ett vanligt hem. På ett HVB finns det personal dygnet runt. Personalen har den utbildning som krävs för att arbeta med ensamkommande barn och unga. Många är socionomer, fritidsassistenter och pedagoger. Personalen har ansvar för den dagliga omvårdnaden av barnen och stödjer exempelvis dem i studier, i att skapa en meningsfull fritid och i integrationen för att bli en del av det svenska samhället.

Ett familjehem är en vanlig familj och ska fungera så likt en vanlig familj gör.

Varför tar kommunen emot så få flickor?

Svar: Kommunens avtal gällande ensamkommande barn med Migrationsverket gäller pojkar. Avtalet är tecknat utifrån de önskemål och behov som Migrationsverket haft.

Av de barn kommunen har tagit emot är cirka 10 procent flickor. Denna siffra motsvarar Sveriges mottagande av ensamkommande barn överlag.

Var kommer barnen från?

Svar: Vellinge har tagit emot ensamkommande barn från Syrien, Afghanistan, Eritrea, Marocko, Albanien, Guinea, Somalia och Etiopien.

Går barnen i skolan?

Svar: Alla ensamkommande barn har rätt till att gå i skolan. Asylsökande barn har inte skolplikt men det har barn med uppehållstillstånd. Kommunen är skyldig att erbjuda alla ensamkommande barn skola skyndsamt.

Går ensamkommande barn före i bostadskön?

Svar: Ensamkommande barn söker bostad på samma villkor som alla andra och får således ett eget kontrakt på samma villkor som alla andra i samhället, när de flyttat ut från sin utslussningslägenhet. Kommunen och socialtjänsten disponerar ett par utslussboende i moduler och lägenheter för sociala ändamål och etablering.

Var kommer HVB-boenden och boenden för nyanlända placeras?

Kortsiktigt så är det tak över huvud som gäller. Långsiktigt så arbetar vi för att få en jämn spridning över hela kommunen. Det är i huvudsak den mark som kommunen själva äger som vi har möjlighet att placera boende på. Dessa boenden blir oftast tillfälliga lösningar i form av modulbyggnader då vi har lite mark med detaljplaner att bygga på. En handlingsplan håller på att tas fram för att hitta mer permanenta boendelösningar.

Vilka skolor kommer ensamkommande och nyanlända barn att gå i?

Barnen fördelas på olika skolor och så gott det går integreras de i ordinarie klasser. Barnen bor i olika delar av kommunen och vi försöker placera dem i en skola nära sitt boende. Det är bra om barnen får ett socialt nätverk som de kan umgås med på fritiden.

Ges det kontinuerliga utbildningar om mäns och kvinnors lika värde och rättigheter till de flyktingar som kommer hit?

Det är en viktig del av integrationsarbetet och något man arbetar med i skolan men det är även ett uppdrag som personalen på HVB-boendet har.

Jag undrar vad som händer om Vellinge kommun skulle vägra ta emot ensamkommande samt asylsökande?

Kommunen kan inte vägra ta emot ett barn som anvisas till kommunen. Då får vi betala boende och uppehället där barnet befinner sig.

Varför kan vi inte köpa HVB-platser i andra kommuner i stället?

Alla kommuner är hårt ansträngda i dagsläget och Vellinge kommun vill ta sitt ansvar. Förra året placerade kommunen många barn utanför kommunen men det berodde på att det här kom som en överraskning för oss och hade ingen möjlighet att lösa det inom kommunens gränser. Dessutom är det både dyrt och ineffektivt att ha barnen boende i olika delar av landet. Platserna kostar ofta mycket mer än den ersättning kommunen får och socialsekreterarna måste lägga mycket onödig tid i sitt uppföljningsarbete. Ytterst drabbas vi skattebetalare negativt av detta.

Jag skulle vilja hyra ut en bostad eller ett rum till flyktingar

Vellinge kommun håller på att se över hur kommunen kan agera mellanhand mellan er medborgare som vill hyra ut och de flyktingar som behöver bostad.

Maila följande till linda.ericsson@vellinge.se; Vilken ort? Fastighetsbeteckning? Hur stor är bostaden/rummet som vill hyras ut till flykting? Antal rum? Kontaktuppgifter?

Hur gamla är de?

Svar: Vellinge har en överenskommelse att ta emot pojkar som är16-17 år gamla. Det finns dock en tvångslagstiftning som gör att Migrationsverket kan anvisa barn och ungdomar utanför de avtalet vilket innebär att både pojkar och flickor mellan 0 och 17 år kan anvisas.

Hur vet man barnens ålder?

Svar: Migrationsverket registerar barnen och deras ålder. Finns misstankar om att åldern är felaktig beslutar Migrationsverket om åldersutredning.

Var bor de och är det en trygg och säker plats?

Svar: De placeras antingen i jourhem, familjehem eller HVB (hem för vård och boende). Jourhem och familjehem ska vara utredda av kommunen och godkända för uppdraget. HVB boenden skall ha tillstånd för att bedriva verksamheten. Placeringarna följs regelbundet upp av socialtjänsten för att säkerställa att den placerade har det bra och tryggt.

Hur lever de? Finns där tillräckligt med sovplatser och mat till alla?

Svar: På ett HVB-hem bor flera ungdomar tillsammans i en så hemlik miljö som möjligt. I jour- och familjehem bor de i en vanlig familj som en familjemedlem. Mat och sovplatser finns.

Finns det någon vuxen som är där hela tiden? Vilken utbildning har de vuxna som jobbar där?

Svar: På ett HVB finns personal dygnet runt och de ska ha adekvat utbildning för uppdraget. Jour- och familjehem har inga krav på utbildning, deras lämplighet bedöms i en utredning. Jour- och familjehem erbjuds utbildning och handledning av kommunen.

Hälsoundersöks barnen när de kommer till Sverige?

Svar: Alla som kommer till Sverige erbjuds hälsoundersökning.

Finns det risk för smittspridning?

Svar: Nej. Det är låg risk för spridning av infektionssjukdomar i befolkningen kopplat till att många människor nu reser till Sverige för att söka skydd. Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Ta del av Folkhälsomyndighetens riskbedömning.

Läs även vanliga frågor och svar om smittspridning på Region Skånes webb.

Kommer det även barn tillsammans med sina föräldrar och hur bor de i så fall?

Svar: De barn och ungdomar som kommer med familjer räknas inte som ensamkommande barn. Vellinge har inte haft mottagande av vuxna flyktingar men kommer att börja med det under 2016.

Finns det möjlighet för barnen att prata med någon om allt som hänt och vad de utsatts för?

Svar: Ja, barnen erbjuds samtalsstöd. Det finns även personal på boendet att prata med och socialsekreterare i kommunen. Alla som kommer som ensamkommande barn förordnas en god man som ska hjälpa dem.

Hjälper ni till med att de lär sig språket och förbereder dem inför att gå i skolan?

Svar: Alla barn och ungdomar börjar så fort som möjligt i skolan. Där får de också undervisning i svenska språket.

Har barnen tillgång till svensk sjukvård om de skulle behövas?

Svar: Alla som kommer till Sverige har rätt till hälso- och sjukvård. Alla erbjuds hälsoundersökningar. Vid behov får de hjälp med kontakt med sjukvården.

Vad gör barnen om dagarna?

Svar: De ska under dagtid gå i skolan. De får hjälp och stöd i att få en aktiv fritidssysselsättning utifrån egna önskemål.

Hur gör ni om det inte fungerar med ett barn, han/hon trivs t.ex. inte eller mår inte bra?

Svar: När ett barn anvisas till kommunen inleds en utredning hos Socialtjänsten för att kartlägga vad de har för behov av hjälp och stöd. Detta följs sedan upp och man träffas för samtal om det finns behov.

Hur mår barnen?

Svar: Barnens mående är individuellt. Gemensamt för de ensamkommande barnen är att de är skilda från sina familjer och har varit med om en flykt. Socialtjänstens ansvar är att utreda och kartlägga barnens mående och behov och tillgodose dessa.

Är det många i kommunen som hjälper till och visar sitt stöd till flyktingbarnen? Donerar kläder, mat eller bidrar på annat sätt?

Svar: Ja, det finns många positiva krafter i kommunen och personer engagerar sig på olika sätt. Det finns insamlingar, personer som engagerar sig som mentorer, hjälper till med läxläsning osv. Även föreningslivet i kommunen är aktiva. Läs mer om hur du kan hjälpa till här.

Hur många av de barn som Vellinge har tagit emot har fått ett arbete?

Svar: Ett fåtal av de ensamkommande barnen har hunnit avsluta sina studier. Ett par stycken har idag eget arbete och eget boende.

Får kommunen täckning för samtliga kostnader?

Svar: Prognosen säger att det kommer kosta kommunen 33 miljoner kronor i år och ersättningen från Migrationsverket är 27 miljoner kronor. Mellanskillnaden betalas av kommunen.

Vad kan jag göra för att hjälpa ensamkommande barn?

Svar: Det finns flera sätt. I Vellinge kommun kan du till exempel bli familjehem eller jourhem. Du kan också engagera dig ideellt genom exempelvis hjälpa till med läxläsning. Det finns också en mängd ideella organisationer att kontakta eller skänka pengar till. Läs mer om hur du kan hjälpa ensamkommande barn.

Läs mer om situationen på Krisinfo.se.

Hur jobbar ni för att integrera flyktingar i samhället och få ut dem på arbetsmarknaden?

Svar: Vi arbetar för en bra integration genom att integrera i ordinarie skola, kontakter med förening- och näringsliv. Det är viktigt att nyanlända blir en del av vårt samhälle och att vi alla förmedlar den värdegrund och de lagar och regler som gäller.

Samverkan med arbetsförmedlingen är också viktig. Det är de som har det yttersta arbetsmarknadsansvaret men vi ser att vi behöver stötta upp i det arbetet för att människor snabbt ska komma i arbete. Kommunen håller på att bilda ett advisory board med företagare som ska fungera som en kontaktyta mot näringslivet. Etableringscoach har anställts för att lotsa individen vidare för att få rätt verktyg för att bli självförsörjande. Det kan handla om praktikplatser, yrkessvenska mm. Vi har god erfarenhet av det mottagandet vi haft hittills. Vi hoppas att alla i kommunen känner ett ansvar för att det ska fungera bra och att vi ska hjälpas åt.