Detaljplaner
Här kan du följa detaljplanens process i dess olika skeden: från program via samråd, samråd/underrättelse, granskning, antagande och prövning till laga kraft.
När ett avgränsat markområde i kommunen ska bebyggas eller ett bebyggt område ska förändras eller skyddas mot förändring behöver man oftast upprätta en detaljplan.
I varje detaljplan ges en bild av markanvändningen och av hur miljön avses att förändras eller bevaras. Planen är ett instrument för kommunen att förverkliga den lokala bebyggelsepolitiken.
Rättigheter och skyldigheter
Hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen. Detaljplanen har vissa rättsverkningar för kommunen och enskilda. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en rätt att använda och bebygga sin mark i överensstämmelse med planen.
I detaljplanen klarläggs rättigheter och skyldigheter för markägare och det är detaljplanen som ligger till grund för bygglovprövningen.
Bättre underlag
Förfarandet vid detaljplaneläggning avser att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan från alla berörda intressenter.
Vid planläggning kan normalt planförfarande eller enkelt planförfarande användas för detaljplan.
Förfarandet vid detaljplaneläggning avser att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan från alla berörda intressenter. Vid planläggning kan normalt planförfarande eller enkelt planförfarande användas för detaljplan.
Planbesked
Den som önskar få en detaljplan upprättad ska lämna en begäran om planbesked till kommunen.
Här kan du hämta blanketten "Begäran om planbesked". (PDF-dokument, 337 kB)
Normalt planförfarande
Normalt planförfarande används när en föreslagen detaljplan har ett allmänt intresse och kan komma att medföra miljöpåverkan. Följande steg ingår:
A. Program C. Samråd D. Granskning E. Antagande F. Eventuell överprövning G. Laga kraft
Enkelt förfarande
Enkelt förfarande kan användas när förslaget är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten och överensstämmer med översiktsplanen. Följande steg ingår:
B. Samråd/underrättelse E. Antagande F. Eventuell överprövning G. Laga kraft
A. Program
Syftet med detaljplaneprogram är att kunna bredda kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede med de berördas erfarenheter och synpunkter.
Program upprättas endast om det bedöms som nödvändigt.
De berörda ges då möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta.
B. Samråd/underrättelse - enkelt planförfarande
Vid enkelt planförfarande behöver inte detaljplanen ställas ut för granskning.
Kommunen inbjuder till informations- och samrådsmöte och planförslaget ställs ut i cirka 3 veckor. Förslaget publiceras även på kommunens hemsida.
Kommunen ska ge tillfälle till samråd med kända sakägare, känd organisation eller förening av hyresgäster, andra som har ett väsentligt intresse av förslaget samt länsstyrelsen.
I samråds/underrättelseskedet sammanfattar kommunen inkomna synpunkter i ett så kallat särskilt utlåtande.
C. Samråd - normalt planförfarande
När en plan upprättas ska samråd genomföras med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och andra kommuner som berörs av förslaget.
Kommunen ska också bereda sakägare med flera som berörs eller har ett väsentligt intresse av planförslaget tillfälle till samråd. Det kan vara bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende, andra enskilda, myndigheter och sammanslutningar.
Kommunen inbjuder normalt till informations- och samrådsmöte. Planförslaget ställs ut i 4 till 6 veckor och finns utlagt på kommunens hemsida.
I samrådsskedet sammanfattar kommunen inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse.
D. Granskning
Förslag till detaljplan ska, före antagandet av planen, ställas ut för offentlig granskning under minst tre veckor.
I granskningsskedet sammanfattar kommunen inkomna synpunkter i ett utställningsutlåtande.
De sakägare som står med i fastighetsförteckningen och som senast under granskningstiden framfört skriftliga synpunkter på planförslaget har rätt att överklaga kommunens antagandebeslut.
E. Antagande
Före antagandet:
Underrättelse om antagandedatum i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen och utställningsutlåtandet skickas ut till dem som lämnat skriftliga synpunkter.
Normalt planförfarande:
Kommunstyrelsen tillstyrker detaljplanen och kommunfullmäktige beslutar om antagande.
Enkelt planförfarande:
Kommunstyrelsen beslutar om antagande.
Efter antagandet:
Underrättelse om kommunfullmäktiges (normal plan) eller kommunstyrelsens (enkel plan) beslut med besvärshänvisning till de sakägare som står med i fastighetsförteckningen och som lämnat skriftliga synpunkter senast under utställningsperioden och som inte tillgodosetts.
F. Eventuell överprövning
Länsstyrelsen ska pröva och upphäva beslutet att anta planen om det kan befaras att riksintressen, mellankommunala intressen, en miljökvalitetsnorm eller krav på hälsa och säkerhet inte har tillgodosetts i planen.
- Antagandebeslutet kan överklagas inom tre veckor
- Länsstyrelsen överprövar
- Länsstyrelsens beslut kan överklagas
- Mark- och Miljödomstolen överprövar
- Mark- och Miljödomstolens beslut kan överklagas
- Mark- och Miljööverdomstolen överprövar (prövningstillstånd)
- Planen vinner laga kraft om överklagandet avslås.
G. Laga kraft
Planen antas av kommunfullmäktige (normala planer) eller kommunstyrelsen (enkla planer). Planen vinner laga kraft tre veckor efter beslutets anslagsdatum om ingen överklagat.
Senast uppdaterad: 2011-11-18
